Some Kind of Wonderful

Some Kind of Wonderful
Some Kind of Wonderful
1987
Bolag: Esselte Video

  Den här ramlade jag över när jag behövde den som bäst. Det var på FilmNet i början av 90-talet, jag var i samma ålder som karaktärerna i filmen, jag hade börjat förstå orättvisor som klassklyftor, jag hade gläntat på dörren till alternativ popmusik. Jag blev helt tagen av hur bra jag tyckte den var. Jag noterade namnet John Hughes och letade vidare efter hans filmer i Halmstads videobutiker.
  Men det är ju som det är med piedestalfilmer som man satt på sin egen klassikerhylla och såg många gånger som ung. Mitt ex av hyrfilmen från Esselte Video är dessutom precis samma exemplar som jag tjatade till mig att få köpa på P&B Video för 30 år sedan.
  Ikväll fick den rulla igen.
  Jag tycker den håller bra. Visst dras man med lite mindre som medelålders men å andra sidan finns en god portion nostalgi i tidskapseln där Eric Stoltz går i motljus på järnvägsräls till tonerna av Propagandas Dr Mabuse medan lillsyrran leker med Garbage Pail Kids hemma på köksbordet.
  Eric spelar Keith, en tonåring med arbetarklassbakgrund som jobbar extra som bilmek och målar tavlor. Han bästa vän är Watts (Mary Stuart Masterson), en tomboy som spelar trummor och mekar i garaget. Eric blir kär i Amanda Jones (Lea Thompson) som även hon kommer från liknande bakgrund men umgås med folket från de finare kvarteren. Och så är hon ihop med Hardy Jenns (Craig Sheffer), en odåga till brat som helst inte vill känna av konkurrensen från Keith.
  Inga konstigheter här. Det är tonårsromantik, det är friendzone, det är coming-of-age, det är identitetskriser. Men oj så snyggt han gjorde detta, John Hughes. Även den simplaste intrig blev ju faktiskt magi när han fick sätta dit sin värme och omsorg.
  Om jag ser om den här filmen med mina trötta, medelålders filmvetarögon idag så ser jag en mindre färgstark Pretty in Pink, men vad gör det när alla ingredienserna smakar lika gott en andra gång. Till och med Andrew McCarthys plötsliga frisyrbyte i slutscenerna har faktiskt en goof-motsvarighet här.
  Den här omtitten hade jag oroat mig för i onödan.