Långt Farväl

Långt Farväl
Long Goodbye
1973
Bolag: Warner Home Video

  Min noirfobi kanske är lite begränsande, men jag tror mest den gjort mig gott. Får jag en noirig vibb av en film jag plockar fram så väljer jag oftast en annan. 
  Men ibland måste man möta sina fobier. Den här kanske kan vara nåt? Elliott Gould gillar jag. Högt betyg på IMDB.
  Elliott Gould spelar Philip Marlowe, redan där gäspar jag. Privatdetektiv med cigarett i mungipan. Här kretsar fallet till en början kring han själv. Han hjälper en vän genom att skjutsa honom till mexikanska gränsen för att hämta ett paket. Dagen efter är vännens fru mördad, vännen blir huvudmisstänkt och ett par dagar senare hittas även han död på ett hotellrum.
  Polisen blir misstänksam vad Marlowes del i det hela är, samtidigt som han åtar sig ett nytt fall som så småningom ser ut att ha med mordet att göra.
  Förlåt cineaster men jag fixar inte detta. Jag tittar på klockan, jag tittar på mobilen, jag bryr mig inte. Att se Elliott Gould går omkring och vara smart-ass ger mig ingenting. Att filmen dessutom är uppdaterad till promiskuöst 70-tal gör bara bägaren ännu smolkigare, är jag rädd.
  Säkert jättebra film.