Food of the Gods
1976
Bolag: Walthers
Den här har jag ju sett. För länge sen. Minns bara ett par enskilda sjuka scener, men inget om handlingen eller om jag tyckte den var spännande. Värt en omtitt även om man lärt sig med åren vad som står på spel.
Tycker dock att den här känns ungefär lika bra som jag minns den. Några sportkillar åker ut för att jaga på en avlägsen ö. Där har en bonde matat sina djur med ett märkligt kraftfoder som han "fått av Gud" som gjort dem gigantiska. Problemet är att även andra djur fått i sig av det här fodret, och en av de första sakerna som händer är att en av jägarna blir dödad av gigantiska getingar.
Men det stora problemet är råttorna. De är som sig bör många och aggressiva.
Ganska tidstypisk onda djur-film får man säga. Med miljöagenda. Nature strikes back. Den här filmen till och med både börjar och slutar med ett brandtal kring vad vi håller på att ställa till med. Men det är inget som stör eller är i vägen. Och visst finns det en viss panikkänsla ändå när ön tas över av gigantiska råttor som dessutom har ett gnyende, nästan fnittrande, ljud som bidrar till klaustrofobin.
Handlingar och miljöagendor satt åsido så är detta naturligtvis en show off i specialeffekter i första hand. Man kan säga att den biten följer en lite intressant dramaturgi, medveten eller ej. Vi börjar resan med de stora getingarna. De är animerade och ger lite lagom Dunderklumpen-känsla. Fniss. Sedan blir någon attackerad av en stor tupp som ser ut att vara i papier mache. Fniss igen. Sedan blir det ju natt och ja, visst är det råttor som springer omkring där, men man ser ju inte så mycket.
Men sen! När förväntningarna är på botten. Det är dag, råttorna syns tydligt och man fullkomligt häpnar över hur de kunde ha gjort det här 1976. Speciellt sista halvtimmen när råttorna omringar ett hus är full av jawdroppers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar