torsdag 20 augusti 2020

Body Double

Body Double
Body Double
1984
Bolag: Video Trade

  Så var det här med Hitchcock-thrillers igen. Det var som en lättvindig kvalitetsstämpel på videoomslag att thrillers hade Hitchcock-känsla eller kanske "gick i mästarens fotspår". Ofta kunde det läsas som att det var en lite trixig thriller, lite stylish med nån vändning på slutet.
  När Brian DePalma inte gjorde kritikerrosade storfilmer brukade han göra Hitchcock-filmer. Ibland så tydliga i sina influenser att man inte visste om han ens försökte komma undan med det. Här har vi ännu en sådan som jag faktiskt inte sett tidigare.
  Hade för mig att den, speciellt i jämförelse med t ex "Obsession" och "Sisters", hade lite halvdåligt rykte, sedan har det inte blivit av. Det är väl inte så att man sitter och gapar häpet över den här filmen direkt, men jag tycker ändå att den förtjänar att vara känd för lite mer än några nakenscener.
  Craig Wasson spelar Jake, en loserskådis som får låna en lyxig villa av en kollega och blir besatt av kvinnan i huset mittemot som han smygtittar på med en kikare. Han ser hur hon blir misshandlad av sin man och förföljd av en annan och bestämmer sig för att följa efter henne för att varna henne. När hon sedan blir mördad blir han själv misstänkt och bestämmer sig för att ta reda på hur det verkligen ligger till.
  Jupp, vi snackar klaustrofobisk pusselthriller som fler än en gång klampar in på klassisk Hitchcock-mark. Själva grundupplägget är ju "Fönster Åt Gården", Jake har klaustrofobi ("Vertigo") och själva upplägget att han inte riktigt vet vad han jagar eller jagas av är väl Hitchcockskt i allmänhet men kanske "I Sista Minuten" i synnerhet.
  Sedan har visserligen DePalma uppdaterat med moderniteter som porrbranch, knark och en lite udda produktplacering av Frankie Goes To Hollywood som får riva av gott och väl halva sin "Relax" till läppsynk på en porrklubb. DePalma gjorde ju även den snarlika vanliga musikvideon.
  De här moderniteterna gör varken till eller från tycker jag. Storyn är inte heller den anmärkningsvärd, men ändå sitter man där och är rätt spänd på vart detta ska ta vägen. Framför allt den mellersta halvtimmen tycker jag är riktigt bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar