Terror Train
1980
Bolag: Gebe
Firar ut 2020 med en nyårsskräckis. Hittade några att välja mellan i hyllorna faktiskt. Valet föll på denna som väl är en sådan man ska ha sett men jag tror faktiskt inte jag har den. Ihop med Halloween och Prom Night var det den här filmen som cementerade Jamie Lee Curtis roll som scream queen i början av 80-talet.
Ett gäng läkarstudenter firar sin examen med att abonnera ett helt tåg på nyårsafton. Där ska man ha maskerad med lite promiskuösa förtecken. Vi snackar 1980, det är Princess Diana-frillor, röka på och nakna bröst. Men precis innan tåget lämnar perrongen dödas en av ungdomarna och mördaren tar på sig hans maskeradkostym. Sedan dödas en efter en på tåget, medan mördaren ständigt gömmer sig bakom nya masker.
På tåget finns också en magiker som underhållning. Han spelas passande nog av en ung David Copperfield.
Jag har alltid (utan att ha sett den så klart) avfärdat den här filmen som ännu en dussinslasher i 80-talsvågen, men jag tycker faktiskt den är bättre än så. Framför allt så finns det gott om faktorer som gör den till över-medel. Den klaustrofobiska känslan av ett tåg som rusar fram i mörka nyårsnatten är speciell och effektiv. Det finns också en bra vem-kan-man-lita-på-känsla. Problemet med slashers kan ju ofta vara att man är lite ivriga att komma igång med mördandet och då hinner man aldrig lära sig vilken Diana-frilla som är vilken, så att säga.
Här lyckas jag i alla fall hålla isär de återkommande personerna innan de faller offer för mördaren, även om filmen utspelar till 95% i totalt vhs-mörker.
Alla slashers värda namnet avslutas så klart med en jakt mellan mördaren och the final girl. Just den biten är väl tänkt som filmens crescendo men jag brukar ofta gäspa mig genom det. Här tycker jag man lyckas bra. Delvis för att mysteriet fortfarande är olöst (man vet alltså inte vem som döljer sig bakom masken) men framför allt för att handlandet är rationellt.
Även om det har sin charm med aningslösa tonåringar i skräckfilm så är härligt att se kraftfullt agerande från Jamie Lee Curtis i slutscenerna. Att hon verkligen gör allt i sin makt för att slippa undan mördaren ger en extra dimension av panik som gör att sista kvarten faktiskt är rätt spännande.
Fram tills dess då? Jo, men njuter man av 1980 finns här mycket att gilla. Helst skulle jag vilja skicka den här filmen till mitt 15-åriga jag, okritiskt nyfrälst på skräckfilm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar