torsdag 6 oktober 2022

Svarta Augusti

Svarta Augusti
Dark August
1976
Bolag: Trix

  Ibland kan jag få lite moderskänslor för tråkiga filmer. Som att jag tycker synd om filmen och vill se klart den för att vara lite snäll. Mot vem kan man fråga sig.
  Sal Devito (J.J. Barry) kör en tidig morgon på en liten flicka som kommer utspringande från ett majsfält så att hon dör. Efter olyckan plågas han psykiskt av vad han gjort, och inte blir det bättre av att flickans morfar besitter någon slags ockulta krafter som han gärna använder för att hämnas barnbarnets död.
  Det är nån mystisk figur, inte olik barn-tv:s Sommarskuggan, som smyger omkring i skogarna kring där Sal bor. Som tittare blir man inte klok på om det är en av hans vanföreställningar eller nån ytterligare hämnare som lurar där ute, men den förvirringen kanske är med medveten.
  Ja, vad ska man säga om denna. En thriller är det ju. Ingen skräckfilm eller rysare som omslaget vill göra gällande. Inte heller är någon spännande thriller, förutom några mystiska scener som känns lite 70-talsmysiga med fräsande moogsyntar i soundtracket. Men i övrigt är det ju ungefär som vanligt med såna här ockulta thrillers, en massa seanser och hokuspokus som man sitter och gäspar sig genom.
  Bäst tycker jag filmen är när den lämnar handlingen och blir vardag. Det är något visst ändå med 70-talig b-film. Något nästan dokumentärt. Lokala statister som går och sneglar in i kameran, långa bilåkarscener på dammiga grusvägar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar