The Banker
1989
Bolag: VCM
Märkligt med filmer som bara har nåt. De absolut svåraste att skriva något vettigt om. Den här handlingen har man ju suttit och hackat i sig några gånger.
En brutal mördare dödar eskortflickor i Los Angeles och lämnar spår efter sig i form av en uråldrig sydamerikansk symbol. En tuff men trött polis blir besatt av att lösa fallet, det blir även den tv-kvinna som rapporterar om fallet i nyheterna. Dessa två har dessutom haft ett förhållande tidigare.
Mördaren är den förmögna finansmannen Spaulding Osbourne som varvar sitt lyxliv med att ritualmörda unga tjejer på nätterna.
Man gäspar ju bara man läser den där summeringen. Men så kommer då det där, att filmen ändå har nåt. Som jag dessutom retlig nog inte kan sätta fingret på. Jag bryr mig inte nämnvärt om någon av karaktärerna, foto och regi är väl av klassiskt brukssnitt 1989.
Ändå sitter jag och sträckkollar utan att klaga. Kanske är det den luriga känslan av "nåt man kunde ha hyrt förr" som spökar men jag tror det är något annat. Lite som Maniac Cop. En skolboksthriller som har något, svårdefinierat extra som gör den bra.
Ett mysigt gäng birollsansikten i rollistan i alla fall. Slitvargen Robert Forster (inte han i Go-Betweens utan en b-Cliff Robertson), Jeff Conaway (en b-Willem Dafoe) och Duncan Regehr (för mig mest känd som Zorro i Disneydags) i rollen som den mordiske bankiren.
Som sagt, klyschorna staplar på varandra, men det finns ändå nåt lite extra som gör att jag verkligen gillade den här filmen. Som en blandning av Maniac Cop och American Psycho.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar