A Prayer For the Dying
1987
Bolag: Transworld
Ända sedan jag var ung har jag ryggat tillbaka för filmer som jag "nog inte fattar". Och då i synnerhet filmer om verkliga konflikter och krig som jag inte är speciellt insatt i eller intresserad av. Vietnamfilmer och politiska thrillers är såna genrer som fått stå tillbaka för annat jag hellre kastat mig över. IRA-filmer är ytterligare en sån genre.
Men så tänkte jag på ålderns höst att man kanske skulle se de allra mest kända i alla fall. Ett par timmar kan det vara värt. Vi börjar med IRA.
Martin Fallon (Mickey Rourke) är en inbiten IRA-kämpe som vid ett tillslag mot en militärkonvoj istället råka spränga en skolbuss full av flickor. Då bestämmer han för att sluta och får ett erbjudande av gangsterbossen Jack Meehan (Alan Bates) att han ska få hjälp med ny identitet i USA om han utför ett sista mord på av hans rivaler.
Mordet utförs på en katolsk kyrkogård, och prästen Da Costa (Bob Hoskins) blir vittne. När Martin upptäcker prästen väljer han att inte skjuta honom också, och senare söker han upp honom i kyrkan för att bikta sig. Han börjar hänga mer och mer i kyrkan, samtidigt som gangstrarna stör sig mer och mer på att Da Costa har sett mordet, och planerar att döda honom. Plötsligt har Martin bytt sida i konflikten.
Mjae, denna var inget för mig faktiskt. Det störde inte nämnvärt att jag inte kände mig så insatt i IRA-konflikten, den verkar mest som en ram för hela historien. Det handlar ju snarare om Martin Fallons vedermödor kring sitt uppdrag, och jag dras inte in i historien tillräckligt för att jag ska bry mig om karaktärerna och så vidare.
Det jag gillar bäst är nog musiken. Bill Contis score är nästan lite oväntat pampigt för en så här kitchen-sinkig thriller, och det sätter lite färg på de grå, brittiska himlarna på nåt vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar