Rovfåglar

Rovfåglar
Beaks / Birds of Prey / El Ataque de los Pájaros
1987
Bolag: Jaguar Films

  Den här filmen har jag haft i samlingen länge. Kanske 25 år. Läste nån avskräckande recension nån gång, har inte blivit av att jag sett den sedan dess. Men har man en onda djur-hylla så tycker jag är det rimligt att man har sett alla filmer i den.
  Först lär jag mig: detta är en mexikansk film! Vad den informationen nu är värd i sammanhanget. Huvudrollerna är amerikanska, miljöerna är italienska och spanska. I Mexico befinner vi oss aldrig. 
  Däremot i USA där en tv-station ger strävsamma tv-reportern Vanessa (Michelle Johnson) och fotografen Peter (Christopher Atkins) i uppdrag att undersöka varför fåglar har gått till attack mot människor på några skilda ställen på sistone. Man får höra att fenomenet har lamslagit flera städer i Italien och beger sig över till Europa för att undersöka vidare.
  Sedan följer ett antal scener där fåglar attackerar människor. Det börjar smått med enskilda män, sedan ett sportflygplan som attackeras och störtar, ett par som hängflyger råkar ut för samma, ett barnkalas massakreras av hundratals duvor. Det är jävligt många fåglar alltså. Ibland ser det nästan ut som att fåglarna kastas mot skådespelarna, men oftast ser det riktigt bra och mäktigt ut. Det finns en panikkänsla som går genom rutan.
  Sedan har vi då det här med det italienska. Visst, filmen må vara mexikansk och huvudrollsinnehavarna må vara utspottade Hollywood-skådisar på gratissemester i Italien, men känslan av italiensk Giallo är ändå påtaglig. Det är slow motion, det är ögon, det är nakna bröst i tid och otid, det är spektakulära miljöer, det är barn dubbade av vuxna i falsett, det är billigt syntsoundtrack. Allt detta sätter färg på paniken och det väl trots allt ganska slätstrukna manuset.
  4.0 på IMDB, minsann. Jag måste säga att jag blev riktigt positivt överraskad.