Bug
1975
Bolag: Esselte Video
När jag såg Spindlarna häromveckan så saknade jag den där panikkänslan man vill ha av en film där miljontals spindlar invaderar en stad. Visst, den hade sina panikslagna scener, men på det stora hela var det lite för glest mellan läskigheterna.
En halvtimme in i den här filmen känner: det var precis det här jag letade efter!
En jordbävning drabbar en stad på vischan och skapar en till synes bottenlöst ravin mitt ute i öknen. Ur detta hål kommer en helt ny insekt. En slags skalbaggar som självantänder och blir till små glödande kolbitar. De inte bara dödar djur utan startar även bränder i hus, får bilar att självantända och så vidare. Det som gör paniken så påtaglig är att man inte fattar vad det handlar om, vad de har för syfte.
En collegeelev fångar en av dem och visar för sin professor James Parmiter (Bradford Dillman) som har en teori om att de bott och levt nere i magman i tusentals år men för första gången kommit upp till atmosfären. Så klart vill ingen tro på hans teorier och stan kan fritt attackeras av de till synes harmlösa små skalbaggarna som tar sig in överallt och bränner allt i sin väg.
Första halvtimmen är verkligen guld! Perfekt 70-talsstämning, bra tempo och precis den där vad fan är det som händer-känslan man är ute efter. Men sen händer nåt. Filmen stannar upp och fokuserar på James forskning och hur han blir besatt av att lösa mysteriet. Lite samma utveckling och stämningssänkare som i Av Okänt Ursprung, som jag såg häromveckan. Hans galenskap och besatthet bidrar visserligen till den klaustrofobiska känslan men när filmen i säkert en halvtimme står och stampar så tappar man lätt fokus och börjar titta på klockan.
Det finns ett crescendo, så klart, men då har jag redan gäspat mig trött på filmen på något vis. Ett riktigt coolt slut, dock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar