Looking For Mr Goodbar
1977
Bolag: Esselte Video
Om man ser det från den ljusa sidan: ett drama om en kvinnas sökande efter sig själv i 70-talets New York. Älskar ju sånt. Gärna får det vara välspelat och nyansrikt. Det filmiska 70-talet har en värme i sig som verkligen kommer till sin rätt i sådana här film dessutom.
Skulle man dessutom redogöra lite för handlingen så känns det hyggligt lovande också. Theresa (Diane Keaton) är en ung kvinna som på dagarna är präktig lärarinna för döva barn men som på nätterna söker spänningen i natten och gärna då hos lite farliga/spännande män som misshandlar henne på olika sätt, mestadels psykiskt. Dekadensen börjar redan på lärarhögskolan när hon har en affär med en äldre professor som låter henne veta att hon inte är vatten värd som annat än älskarinna.
Sedan träffar hon snygge men totalt opålitlige Tony (Richard Gere) som drar ner henne i knarkträsket. Den enda som egentligen behandlar henne väl är James (William Atherton) fast han är å andra sidan kär i henne och hon blir livrädd när han pratar om förhållande och framtid.
Problemet för mig här är dekadensen. Att drama av den här typen kan jag älska om jag får en känsla för karaktärerna. Det får jag egentligen här. Speciellt Diane Keatons huvudroll är ganska härlig och sympatisk, men det är just dessa ändlösa scener med discofunkiga drogdimmor, våld och snusk som får mig att tappa intresset. Och det har ju egentligen mer med filmens utformning att göra än själva handlingen. Vad man väljer att visa.
På det sättet är detta en betydligt våldsammare film än vad jag hade trott. Speciellt det chockerande slutet. Såg framför mig en Woody Allen/Paul Mazursky men fick snarare dekandent kitchen-sink a la Scorsese. Hade nog föredragit det första.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar