Voices
1979
Bolag: Esselte Video
Drew (Michael Ontkean) bor med sin spelgalne farsa (Alex Rocco) och stökiga familj i Hoboken och hjälper till att driva familjens kemtvätt med knappa medel. Men egentligen drömmer han om att bli sångare. På tågstationen ser han en vacker ung tjej (Amy Irving) och lyckas ta reda på att hon heter Rosemary och söker upp henne.
Det visar sig att hon är döv och skolfröken på skola för dövstumma barn. Han uppvaktar henne men hon är redan ihop med en man som hon bara har gemensamt med att han också döv. Dessutom bor hon i finare kvarter och har en mamma (Viveca Lindfors) som inte gillar att Rosemary blandar sig med sluskar från Hoboken. Drew ger sig inte, han lär sig basics i teckenspråk och uppvaktar henne igen.
Relationen mellan Drew och Rosemary är inte överdrivet engagerande egentligen, men det finns många andra bra faktorer som gör att jag verkligen gillar filmen. Huvudrollerna är fina till exempel. Både skådespelare och karaktärer. Fin kemi, mysig 70-talsstämning. Kanske tappar filmen lite när den handlar om Drews familj. Det är mest bråk och skrik och inte heller speciellt roligt (som jag tror det ska vara).
Sedan blir det ju en glad överraskningen att musiken är skriven av en av mina favoritlåtskrivare, Jimmy Webb! Drews karaktär är ju sångare och har fått ett par riktigt fina ballader av Glen Campbell-karaktär från Jimmy Webb i soundtracket.
Klart sevärd om man gillar 70-talsmys!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar