Joshua

Joshua
Joshua Then and Now
1985
Bolag: Jaguar

  Joshua Shapiro (James Woods) växer upp i en mustig och högljudd judisk familj i Montreal, drömmer om att bli författare och får sitt första jobb som skribent i London. Där träffar han Pauline (Gabriella Lazure), en vacker men upptagen ung kvinna från en förmögen släkt där fadern är senator. Han bestämmer sig för att henne ska han ha, och han får henne, de gifter sig och får tre söner.
  Där är handlingen typ. Sedan lite sidohistorier med Paulines opålitlige bror och en vän som får cancer, men utanför det så handlar det mest om hur Joshua och Pauline blir ovänner och samt i lite olika tidsåldrar.
  Jag brukar gilla såna här filmer dock. Dialogtunga relationsdramer som utspelar sig under lång tidsrymt. Här får man följa Joshua från unga år i de judiska kvarteren i Montreal. Den biten har man ju sett hundra gånger känns det som. Tänk valfri Woody Allen där barndomen kommer på tal. Scenerna i London känns inte heller speciellt engagerande men ändå så biter sig karaktärerna fast efter ett tag. Problemet jag har här är att jag inte gillar någon karaktär extra mycket, och då blir det svårare att känna något alls för diverse livsdramer som uppstår.
  Jag har lite svårt att förstå vad man är ute efter. Vad man vill förmedla. Denne Joshua är ju en uppdiktad person vad jag förstår, så det är liksom inget häpnadsväckande livsöde som i Garp och Hans Värld eller Big Fish utan en berättelse om en ganska vanlig man som drabbas av lite blandade mänskliga brister som avundsjuka och missunnsamhet. Hade gärna sett en film om det, dock, men då gärna en där jag får mer känsla för karaktärerna. Eller i alla fall någon av dem.