Fyra Rysare

Fyra Rysare
Alfred Hitchcock Presents
1985
Bolag: Esselte Video

  Jag vet inte vad i Alfred Hitchcocks varumärke som man misstrodde när man döpte den här videoutgåvan till Fyra Rysare. De fyra rysarna i fråga är fyra short stories som utgjorde pilotavsnittet i tv-serien Alfred Hitchcock Presents. Och just det, inte originalserien Alfred Hitchcock Presents utan en remake-serie som sändes på amerikansk tv i några säsonger med start 1985, och i svensk tv ett par år senare.
  Jag minns att de gick sent på fredagskvällen eller liknande, och när jag fick tv på rummet brukade jag alltid se dem innan jag la mig. De var sällan speciellt läskiga, snarare kluriga och nästan utan undantag med nån twist på slutet som det blev en lite sport att lista ut.
  Rysare ett här handlar om en luffare som tros ha mördat en ung kvinna och får lift av en bussig affärsman. Men de båda förväxlas och en arg lynchmobb ger sig på affärsmannen med förvecklingar. Inte spännande men lite klurig sådär.
  Rysare två är en gammal Roald Dahl-novell, vet inte vad den gör här. Tror jag har sett den i nåt annat utförande också. Den handlar om en ung man som slår vad med en gammal gambler om att han kan tända sin tändare tio gånger i rad. Klarar han det får han en bil, om inte så hugger gamblern av hans lillfinger. Liten twist där också. Mest lite seg.
  Rysare tre sticker ut aningen. En liten flicka får en inte vara med och leka krig med grabbarna för hon har en för töntig pistol. Hon gräver ovetandes fram en riktig pistol med en kula i en väska hemma och ger sig ut för att leka igen.
  Rysare fyra är väl den som närmast kan betecknas som en rysare. Några sjuksystrar som vakar över en svår sjuk patient i hans hem hör på radion att en sjuksköterska blivit dödad i närheten. Regnet slår mot rutorna. Plötsligt börjar mördaren ringa till sjuksköterskorna.
  Det roliga med den sista är att den är skriven och regisserad av Fred Walton, vars egna film Rösten Inifrån har en snarlik handling. Den har han dessutom spelat in två gånger, både som kortfilm och långfilm. Det verkar vara en historia som tilltalar honom.
  Inget omvälvande på den här kassetten direkt, men ändå lite härligt lättuggade novellfilmer med en twist. 

Screams of a Winter Night

Screams of a Winter Night
Screams of a Winter Night
1979
Bolag: Walthers

  Några ungdomar åker till en enslig stuga över helgen. På en bensinmack på vägen dit blir de varnade för platsen, den är visst byggd vid nån gammal indiankyrkogård. Men partylusten väger tyngre än oron. Snabbt får man klart för sig vilka personligheter vi har att göra med.
  Först har vi nördkillen med Bill Gates-glasögon. Han älskar practical jokes och är väldigt fascinerad vid vad som kan ha hänt vid huset tidigare.
  Och så har vi Jookie, den blyga och mesiga tjejen som just don't like to be scared, that's all. Sedan så klart ett gäng mustaschkillar som gissningsvis kommer stryka med rätt tidigt.
  Sätter mig till rätta för regelrätt slashermys!
  Sen kommer de då fram till stugan. Den är nedgången men de finner sig tillrätta vid den öppna spisen och börjar berätta spökhistorier för varandra. Dessa spökhistorier varar cirka en kvart vardera, tydligt levererade i separata scener fast med samma skådisar i andra roller. Mycket förvirrande. Två av de tre spökhistorierna utspelar sig i totalt mörker. Ursäkta men jag ser faktiskt inte alls vad som händer. Läser textremsorna, försöker hänga med.
  Efter de tre spökhistorierna är speltiden uppe i runt 80 minuter. Då börjar det blåsa väldigt kring stugan. Starka vindar av onda-andar-typ. Någon får en ljuskrona i huvudet. En annan splattas mot en takfläkt. Några flyr ut i skogen. Sedan tar filmen slut.
  Vilken märklig film!