The Paper
1994
Bolag: Universal/CIC
1994 är ett märkligt filmår i mitt minne. Det är som att det aldrig hänt. Visserligen var jag säkert upptagen med att vara cool och hålla koll på engelska underklassdramer i loftgångsmiljö, men ändå, jag borde inte ha missat den här filmens existens så totalt som jag gjort.
Ensembledrama i tidningsmiljö. Av Ron Howard. New York-film med Glenn Close och Marisa Tomei! Temalåt av Randy Newman. Och så ligger den bara där.
Tjugo år senare är jag rätt säker på att detta inte blivit en film utan en streaming-exklusiv tv-serie.
Michael Keaton spelar Henry Hackett, en redaktör för en New Yorksk tabloid. Kring sig har han blandade schablonkaraktärer från tidningsvärlden. Den excentriska reportern som sover på kontoret (Randy Quaid), den karriärsbesatta Alicia Clarke (Glenn Close), den åldrande och bekymrade chefredaktören (Robert Duvall) och den gravida frun där hemma (Marisa Tomei) som lider av att han aldrig är hemma.
Två svarta ynglingar arresteras för ett mord på vita i förorten och tidningen planerar att blåsa upp nyheten med bild och namn på pojkarna. Henry och hans kollega får dock känslan av att de är oskyldiga och ska försöka hitta sanningen innan tidningen går i tryck.
Där föll filmen, på något sätt. När den fick en handling. Dessutom en handling som uppmanar till klassiskt tråk som biljakter och spydiga kommentarer. Det hade varit otroligt mycket bättre om penseldragen varit mindre och filmen helt enkelt blivit ett teaterdrama på tidningens redaktion. Det är nämligen där allt som är bra och intressant i filmen händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar