Vem Mördade Mary Phagan?
The Murder of Mary Phagan
1988
Bolag: Nordic
Ibland är jag bara så sugen på based att jag missar alla omständigheter runtomkring. Såg meningen "baserad på en sann händelse" och missade fullkomligt både att speltiden var 3.40 och att filmen utspelar sig i sydstaterna i början av 1900-talet. Två stora no-nos men tre och en halv timme senare är jag rätt nöjd ändå.
Sure, det hade varit roligare med något verklighetsbaserat från låt oss säga 1979 men istället för att gäspa mig till sömns över det kostymdramiga så håller jag mig vaken med hjälp av en helt sanslös birollslista, framför allt på herrsidan. Peter Gallagher, Richard Jordan, Robert Prosky, Paul Dooley, Dylan Baker, William H Macy, Richard Hamilton. De slutar aldrig att dyka upp. Dessutom kryddat med ett par tidiga framträdanden från Kevin Spacey och Cynthia Nixon.
Men men, vad handlar detta om då? Vi befinner oss i Atlanta, Georgia i början av 1900-talet. På en fabrik som tillverkar pennor jobbar fattiga ungdomar för den stiffa nordstataren (och juden) Leo Frank. En dag hittas en av de unga arbetarna, 12-åriga Mary Phagan, död i fabrikens källare. Folk säger sig ha sett Mary tala med Leo kort innan mordet, en nattvakt säger sig ha sett honom släpa på den lilla flickan och vips går drevet igång och Leo Frank fängslas och döms till döden.
Guvernören John Slaton (Jack Lemmon) är den som ska verkställa domen, men han tycker att Leo dömts lite väl lättvindigt och vill gärna undersöka saker närmare. Då möts han av protester och upplopp från folket som redan har bestämt sig för att det måste vara Leo Frank. Jude, nordstatare, klart det är han.
En inte alltför häpnadsväckande historia blir ändå fängslande nog att man ska orkar titta i 3,5 timme utan att skruva på sig alltför mycket. Det hänger till viss del på själva produktionen. Påkostat och välspelat men också med en känsla för hur långdraget det får bli. En del lite äldre miniserier bär ju på en viss segdragenhet, så att säga.
Alltså, ingen tycker det är tradigare än jag med män som ska hylla klassiska skådisar, men måste ändå få säga detta: Jack Lemmon! Hur han i detta hav av birollstalanger lyckas sticka ut är en gåta, men han har ju nåt alltså. Allra helst i den här typen av roller som grubbliga rättvisegubbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar