The Presidio
1988
Bolag: Esselte Video
Ännu en sån där den har man väl sett, eller? för mig. Kanske har jag det. Men om man minns exakt noll bildrutor kvalificerar den ändå sig till ses igen.
Jag kan rygga tillbaka lite för filmer med en fot i det militära. Dels för att det brukar ge upphov till rätt trötta rollfigurer och dels för att jag känner mig lite dum när jag inte förstår speciellt mycket av försvarshemligheter, militärinsatser och sånt. Men jag tar tjuren i hornen och hoppas på lite 80-talskänsla i alla fall.
På militärbasen Presidio i San Fransisco mördas en kvinnlig officer när hon rycker ut till ett inbrottslarm. Sköne polisen Jay Austin (Mark Harmon) sätts på fallet men hamnar direkt i kollisionskurs med militären som inte gärna delar med sig av de uppgifter han behöver. Istället sätts han i kontakt med sura översten Caldwell (Sean Connery) för att tillsammans försöka lösa mysteriet.
Problemen är inte bara att Jay och översten är extremt omaka, översten har även en vacker, överbeskyddad dotter (Meg Ryan) som Jay så klart inleder ett förhållande med till överstens förtret. Business as usual där, får man väl säga.
Men storyn då? Mja, standard skulle jag säga. Jag störs inte nämnvärt av de militära inslagen, isåfall känns den skönt snutiga jargongen mer irriterande.
Bäst funktion tycker jag filmen får som tidsdokument ändå. Det är ingen utpräglad 80-talsfilm på så sätt att den har smattrande Faltermeyer-trummor eller tidstypisk estetik. Snarare ganska tidlös i sitt utseende. Det är nog mer känslan av omaka-par-film från slutet av 80-talet som gör att man får den där vindpusten från videobutiken 1989. Och den räcker ändå hyfsad långt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar