Killer's Moon

Killer's Moon
Killer's Moon
1978
Bolag: Red Baron

  Den här kassetten köpte jag på loppis, tidigt 90-tal. En kompis hittade den med ett wow, och sa att Red Baron, det är väl ett av de där svåra bolagen? Så klart jag köpte. Nån tia. Började kolla på den, men njae, fick ingen feeling. Sånt kan ju ändras på 30 år.
  Det som förvånar mig mest när jag nu gör ett nytt försök är att det just är i början av filmen som den faktiskt har lite feeling. En buss full av skolflickor blir strandad på en engelska landsbygden, och tar till sin tillflykt i ett ensligt gammalt pensionat. Flickorna ser beskedliga ut men är fulla av syndfulla aktiviteter som att spela kort och sjunga Greensleeves fast man inte alls får sjunga. Fy!
  Samtidigt har tre mentalsjuka mördare rymt mitt under en behandling som gör att de "inte kan skilja mellan dröm och verklighet".
  Jag brukar inte attraheras så mycket av rysare med nån eller flera galningar som lurar ute i mörkret, kan inte komma på ett enda exempel på när jag skrämts av det (möjligen när jag var typ 10 år). Och detta är verkligen ingen film som bryter den trenden. Snarare tvärtom. Aldrig spännande eller skrämmande på något vis. De tre mentalpatienterna känns som skrattretande, överspelade schabloner av gaaalningar, och påminner mer om Three Stooges än Jack Torrance.
  Jag vet inte om jag återigen missar något skikt som gör att jag trampar på cineast-tår här, möjligen att filmen skulle kunna ha ett värde som kontroversiell för sin tid. Rätt hårdsmält med våldtäkter och annat, men jämfört med vad till exempel Ruggero Deodato hade gjort med samma förutsättningar känns detta mer som en oskyldig tv-film.
  Sedan har jag ju problem med det engelska. Dock känner jag i filmens inledning att den så väldigt engelska brittiska inramningen kanske för en gång skulle kunna gynna den här filmen. Skolflickor i uniform, 70-tal, engelsk landsbygd. Finns en viss stämning där. Men ganska fort inser jag att jag omöjligen kan tycka något är skrämmande på Queen's English. Möjligen är filmen blodig och brutal för att vara en brittisk rysare men det är ju inga Tom Savini-effekter vi snackar direkt, utan mer typ...en kniv i ryggen.