The Falcon and the Snowman
1985
Bolag: Transfer
Filmer som jag bara känner till via sitt soundtrack är en bra ingång för filmer jag ser i den här bloggen. 80-talet är ju fullt av exempel på filmer där soundtracket slog bättre än filmen.
Just den här filmen känner jag bara via David Bowies temalåt, "This is not America", och har väl känt måttligt intresse av en politisk based-on-a-true-story i kalla kriget-miljö.
Men hey, man har blivit överraskad förr!
Tyvärr så slår den här filmen inte alls an någon ton hos mig. Chris (Timothy Hutton) och Daulton (Sean Penn) är två välbärgade barndomsvänner vars liv tagit olika vändning. Chris är skärpt och strävsam vilket har tagit honom till ett prestigefyllt jobb på CIA, Daulton däremot lever ett fladdrigare liv kantat av droger och trubbel med polisen.
När Chris kommer över hemlig information som han tycker är moraliskt förkastlig via jobbet gör han en deal med Daulton att sälja informationen till främmande makt för att skapa rättvisa. Så klart får detta större effekt än man tänkt sig, och plötsligt sitter Chris i en position där han via sitt spionage känner sig kunna styra världspolitiken. Men snaran dras sakta åt.
Ja, det låter inte så tråkigt när man skriver det så här, men jag får liksom ingen riktig känsla för vare sig filmen eller karaktärerna. Visst, här finns några spännande scener med rotande i byrålådor, men i stort är det mest ett frossande i kalla kriget-romantik, där ångestladdade ryska ambassader möter sina amerikanska diton med skön framtidskänsla.
Trist att denna inte gick hem fullt ut hos dig. Har sett den några gånger, även om jag kan hålla med om att den borde varit bättre. Trots det har jag alltså inga problem med att återbesöka den ibland.
SvaraRaderahttps://moviesnoir.blogspot.com/2014/10/the-falcon-and-snowman.html