Lucky Stiff
1988
Bolag: Filmkompaniet
Pat Proft har en lite märklig filmografi. Manus till Polisskolan, Hot Shots-filmerna, Snilleskolan och högra hand till Zucker-Abrahams-Zucker å ena sidan. Han andra ben är bottenlöst usla b-komedier som jag inte för mitt liv kan förstå hur han kunde lägga energi på mellan två blockbuster-komedier. Lite som komedin Wes Craven, i det avseendet.
Så när man hittar en film av honom man inte sett tidigare så är det naturligtvis oroväckande.
Ron Douglas (Joe Alaskey) har blivit dumpad vid altaret för femte gången i rad, men bestämmer sig ändå för att åka ensam på den uteblivna bröllopsresan.
Där träffar han den vackra Cynthia (Donna Dixon) som otippat visar stort intresse för honom. Så pass att hon gärna vill att han ska följa med och möta hennes familj ganska omgående.
Familjen visar sig vara en märklig samling människor. Ännu mer oroväckande är att familjen är kannibaler och anledningen till besöket visar sig vara att den överviktige Ron ska bli familjens julmat.
Ja, det låter ju lite skruvat, får man säga. Det allra mesta Pat Proft har skrivit ÄR ju skruvat. Den Nakna Pistolen, Hot Shots, Scary Movie och så vidare. Men det här är liksom skruvat på fel sätt. Mer Troma eller kanske Delikatessen än välskriven parodi, och det passar mig inte alls.
Ibland är nån replik lite kul. Ibland fnissar man lite åt den absurda handlingen. Men mest av sitter man och pinar sig genom långa buskisscener av typen av Ron åker ner för en brant skidbacke, får slalomportar mellan benen och gör roliga miner.
Kan man misstänka att det var en film som John Candy tackade nej till?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar