Dark Angel

Dark Angel
Dark Angel
1990
Bolag: Nordic

  För att vara en videodåre från det sena 80-talet så har jag rätt svag relation till Dolph Lundgren ändå. Visst, såg en del filmer men håller inte isär dem och har ingen favorit. En relation som kanske vore kul att omvärdera?
  Här spelar han Jack Caine, en tuff snut som tvingas samarbeta med en stiff FBI-agent för att komma åt ett knarksyndikat som härjar i stan och som tros har förgreningar högt upp i samhället. Snark snark, men vänta det kommer mer:
  Samtidigt ses en storvuxen man med övernaturliga krafter döda folk på märkliga sätt. Bland annat med nån slags magisk CD-skiva som flyger runt och skär halsen av folk. Folket i fråga är dels män ur knarksyndikatet men också vanligt folk som kommer i hans vän, i dessa fall avslutar han mordet med att injicera stora mängder heroin i deras kroppar.
  Dessa två skurkar jagar man samtidigt, och givetvis har det ett samband.
  Jag är generellt inte förtjust i den där neopunk-grejen, men här måste jag ändå säga att det piggar upp annars väldigt skolbokig snutaction. Visst, ska man se till rena actionscener så är det explosivt och påkostat, detta är ju stuntlegendaren Craig R Baxleys uppföljare till "Action Jackson". 

  Visst är det pajjigt när man försöker skapa ett mörkt allvar av en så här fjantig handling, men det finns även en rätt god 80-talsstämning som påminner om "Cobra". Och så klart "Terminator". Syntsoundtrack av Jan Hammer gör sitt.
  Dolph med. Tycker han gör den inte alltför djuplodande rollen med bravur.