It's My Turn
1980
Bolag: Video Trade
Jill Clayburgh måste vara drottningen av filmer som glömts bort av tiden. Nästan alltid i bra, dialogstarka filmer. Alltid fantastisk! Hennes enda huvudrollssuccé En Fri Kvinna har väl lite fått sätta tonen för vilka roller hon fått. Grubbliga karriärskvinnor, typ.
Inget undantag här. Mina förväntningar var ganska höga på den här filmen, får jag säga. Regissören Claudia Weill hade något år tidigare gjort Girlfriends, som jag tycker mycket om.
Själva ramen är det inget större fel på. Kate (Jill Clayburgh) är en matematikprofessor i Chicago som bor ihop med sin rätt tråkige pojkvän Homer (Charles Grodin). Hon erbjuds en forskartjänst i New York och i samband med resan dit faller hon för Ben (Michael Douglas) som tar henne på allvar och samtidigt är spontan och rolig. Det är väl så rollen är skriven i alla fall. Personligen tycker jag att karaktären är rätt självgod och trist. Kanske är i själva verket det som filmen faller på.
Om man jämför med en liknande film i genren, Falling in Love, där filmens styrka just är att rollfigurerna är någonstans mellan älskvärda och sympatiska och det gör själva historien så mycket intresserant och svår att förhålla sig till. Här tycker jag just ingenting om männen som Kate väljer mellan. Homer har ett roligt och välskrivet karaktärsdrag i hur han alltid försöker skämta om allvarliga saker. Ben är tänkt att vara motsatsen, men jag stör mig precis lika mycket på honom.
Det landar tyvärr ett rätt intetsägande jaha när filmen är slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar