Ursäkta, Är Vi Gifta?
Mr. Destiny
1990
Bolag: Egmont
Ännu en filmgenre jag håller kär. Amerikansk movie magic med nostalgiska förtecken. Som Spielbergs mellanfilmer. Här har vi en komedi under parollen heartwarming om hur livet skulle ha sett ut om inte det där hänt. En pojkdröms-Sliding Doors.
James Belushi spelar Larry Burrows, en alldaglig man med ett alldagligt jobb och chefer som hunsar honom. Han är fast i tankarna att om han hade träffat den där basebollen 1970 så hade hans liv sett helt annorlunda ut idag. Det var där han fick sin loserstatus. En dag får han sparken från sitt jobb och träffar på Michael Caine som spelar nån slags ängel som ger honom chansen att ändra sitt liv till hur det skulle sett ut om han hade träffat bollen och blivit skolans hjälte.
Naturligtvis är han nu VD för företaget han jobbar på, bor i ett slott med ägarens snygga dotter och äger alla bilar han någonsin drömt om. Detta är så klart inte heller problemfritt och sakta börja han inse värdet av hur hans liv såg ut tidigare.
Att se James Belushi i en bytavärldfilm känns helt naturligt. Han specialområde är väl just att vara på fel ställe. Han är ju dock oftast den bullriga killen som rör om i grytan, men här är hans roll faktiskt den motsatta och det är väldigt mycket mer sympatiskt än i den smått snarlika Han Är Jag (som väl kom ungefär samtidigt dessutom).
Roligt då? Jovars, på något slags småputtrigt sätt är det ganska kul när han inte vet hur man beter sig i fina kretsar, hittar i sitt eget hus eller kan koden att man inte blir kompis med sina betjänter.
Klart godkänd direkt-till-videomagi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar