Hämndens Ögon

Hämndens Ögon
The Silent Partner
1978
Bolag: EuropaFilm

  Man älskar ju när man får den där omedelbara kemin med en film. När man redan under förtexterna känner att det här blir bra, även fast man inte har något fog för känslan. Det har så klart med miljöer att göra. Här är det ett 70-taligt köpcentrum i juletid. Elliot Gould spelar bankkassören Miles som får zickzacka mellan välgörenhetstiggande tomtar med bjällror på väg till kontoret.
  Väl där hittar en han banktalong (ni som är födda efter 1995 får fråga en vuxen vad det är) med en notering om att detta är ett rån men banken har inte blivit rånad. Någon har alltså planerat ett rån men ångrat sig. Handstilen matchar precis en av tomtarnas skyltar, så Miles tror sig veta att banken inom kort kommer bli rånad av just den tomten.
  Med den vetskapen börjar han planera för att, om rånet äger rum, i förhand smussla undan en del av pengarna så att han själv får en del av bytet. Rånet sker men när rånaren (Christopher Plummer) hör om bytets storlek på TV inser han att han blivit lurad av bankkassören. Då börjar han söka upp Miles för att hämnas och få tag i pengarna.
  Det kanske inte låter superupphetsande när man berättar sådär, men det är faktiskt spännande bitvis. Kanske mest för att den är så lurig. Ständiga vändningar i historien, så egentligen är man väl mer nyfiken på vad som ska hända än vad det är nagelbitande spänning, men just såna här "hur ligger det till egentligen"-thrillers har jag lätt att dras med i.
  Så även här. Extra lyxigt då att få lite bonusmys i form av Elliot Gould som neurotisk bankman och fina miljöer i Toronto 1978.