Boogey Man

Boogey Man
Boogey Man
1980
Bolag: Video Invest

  Otroligt länge sedan jag såg Boogey Man. Betade väl av den ihop med alla andra Video Invest en gång i tiden, men den gjorde inte alls samma intryck som t ex Fulci-filmerna.
  Mitt eget exemplar, förresten, bytte jag hemma i Halmstad i slutet av 80-talet mot en maxi med Metallica som jag hade råkat hitta på loppis. Visste knappt vad det var för musik (lyssnade på Erasure), så inget byte jag grubblade över direkt. Jag tror i alla fall att både jag och Mats i nian blev nöjda.
  Ett syskonpar växer upp hos adoptivföräldrar efter att sonen mördat mammans älskare som liten. Sedan dess är han stum. Nu ligger mamman för döden och dottern Lacey (Suzanna Love) beger sig till huset där allting hände för många år sedan. Hon får med sig en spegel hem. En spegel som minns allt det onda och får människor att mörda, både sig själva och andra. En blandning av Exorcisten och Halloween, kan man säga.
  Kul att få dra den en vända i spelaren igen. Det var mer än 30 år sedan den spelades.
  Och det där väl där värdet finns idag på något vis. Känslan av den gamla kassetten, Invest-loggan, den tjocka hyrfilmsboxen och så vidare. Jag tycker varken den känns spännande eller skrämmande idag, men den har ju ändå en mysig stämning av 1980 får man säga. Billigt score med moogsyntar och varianter på Halloween-temat och Tubular Bells. Men det funkar. Skräckfilm behöver inte vara originell för mig, snarare tvärtom. Men den får ju gärna vara bättre än Boogey Man är när man ser den idag.
  10 poäng i nostalgi. Annars, nah.