Ghostkeeper

Ghostkeeper
Ghostkeeper
1981
Bolag: MacVideo

  En kanadensisk slasher från storhetsåren som jag faktiskt aldrig sett, trots att den stått i hyllan i många år. Eller jag vet inte var gränsen går för en slasher egentligen, det dör bara ett par personer i den här filmen, men stämningen och handlingen för i alla fall tanken till genrens guldålder.
  Tre vänner, en man och två kvinnor, trotsar ett antal varningskyltar och beger sig ut med snöskoter i bergsmassiven kring Banff. Naturligtvis hamnar de fel och söker någonstans att övernatta när de råkar på ett hotell mitt ute i vildmarken. Hotellet verkar övergivet men är ändå uppvärmt så de får känslan att någon bor där.
  Visst är det så. En gammal vresig dam och hennes tystlåtne son (som ser väldigt 00-tals-hipstrig ut). De tillåts i alla fall övernatta och under natten försvinner en av tjejerna. Vi som tittar på filmen vet att hon blir mördad och upphängd på en krok, men vännerna ägnar dagen åt att leta efter henne. Då märker de även att snöskotrarna är saboterade så det verkar som att de är fast ute i vildmarken med den märkliga tanten.
  Det låter bättre än vad det är, dessvärre. Visst, om man gillar den klassiska slasher-idiotin (typ gå och duscha precis när man hört märkliga ljud utanför) och den allmänna stämningen av b-film från tidigt 80-talet så är det klart att det är mysigt att kolla på detta. Men det är varken spännande eller speciellt videovåldigt.
  I sina bästa stunder finns det nåt lite Twin Peaksigt i denna. Lite samma typ av hopplöshet i hotellmiljön. Slitet och ödsligt men samtidigt varmt och vackert. 

Deathdream

Deathdream
Deathdream
1972
Bolag: MacVideo

  Den här filmen (som också heter Dead of Night på annan svensk videoutgåva) har jag ibland sett på listor över förbisedda skräckklassiker som är värda att kolla upp. Fingrat på den då och då men alltid ställt tillbaka den när jag sett ordet zombie i baksidestexten. Zombiefilm är nog min tråkigaste skräckgenre (efter skräckkomedi, så klart).
  Bob Clark har regisserat. Han gjorde den snygga och stämningsfulla Stilla Natt, Blodiga Natt som jag gillar mycket. Dessutom verkar detta av allt att döma vara en lugnare zombiefilm (haha). Så ja, vissa förväntningar kanske.
  En familj får veta att deras son Andy, som är soldat i Vietnam, har omkommit i kriget. En tid senare dyker dock Andy upp som om ingenting hade hänt, fast till synes personlighetsförändrad av kriget. Samtidigt dyker ett antal döda kroppar upp i närheten av staden där de bor och Andy visar tendenser på aggressivt beteende.
  Ja, som ni hör så är det ingen zombiefilm med köttklädda statister i massupplopp utan mer en småmysig puttrare som visserligen innehåller zombiefaktorn (killen är död, det har ni förstått) men inte överanvänder estetiken.
  När jag tänker tillbaka på den så gillar jag ändå den. Den har en trygg b-filmskänsla från tiden då även b-filmer hade vettiga skådisar och filmades på riktig film.