Psycho Sisters

Psycho Sisters
So Evil, My Sister
1974
Bolag: Media Network

  Videovåldsdebatten fick inte bara motsatt effekt på skolgårdarna, utan skapade även ett sätt att marknadsföra lite sämre filmer hos de mindre bolagen. En helt ordinär thriller kunde pumpas upp av varningar om att se den ensam på omslagen.
  Här har vi en sådan. En "fasansfull rysare" som påminner mest om ett lite sämre avsnitt av en 70-talsdeckare. Faktum är att jag nog hellre sett ett välskrivet avsnitt av Columbo.
  När en ung kvinnas man dör i en bilolycka kommer hennes äldre sister till undsättning och tar hand om henne i hemmet, ett ensligt hus vid kusten där en förståndshandikappad handy-man bor i källaren. Systern ger henne stora doser av en medicin som gör att hon får vanföreställningar om att maken fortfarande är vid liv och att folk vill döda henne.
  Vanföreställningar. Tror det är min sämsta skräckfilmsingrediens ändå. Sällan intressant, aldrig spännande. Jag tycker inte filmen låter tvärkass när jag skriver ner handlingen sådär, men den var verkligen inget att se. Tråkig dialog, segt tempo och väldigt få spänningsscener. 

The Ghoul

The Ghoul
The Ghoul
1975
Bolag: Media Network

  En genre som jag verkligen borde sätta mig in i och se om det är något att ha är Hammer Horror. Fostrad i 80-talets skräckfilmsvärld skrämdes jag alltid mer av dödsdömda sommarläger än nån adlad, engelsk skådis i huggtänder. Och ja, på den vägen är det antar jag. Någon dag borde jag väl kavla upp ärmarna och se Frankenstein, Dracula, The Mummy och allt vad de heter. Börjar dock lite småskaligt och ger mig på en brittisk rysare från 1975 som jag tror lever upp rätt bra till vad jag förväntat mig.
  Några festdeltagare i 1920-talets England utmanar varandra i en kappkörning ute på landsbygden mitt i natten. Ett av paren får motorstopp och tvingas söka hjälp i tät dimma och kvinnan kommer till ett hus där en änkeman håller sin son inspärrad i källaren. Så långt skulle det ju kunna vara en skräckfilm från 2011 som mynnar ut i tortyrscener och med brustna naglar på affischen.
  Detta är naturligtvis någon helt annat. Uråldrig (och väldigt osubtil) ondska i form av religiösa symboler, spänningsscener i kolsyredimma och så klart lite fine british acting på det. Rätt tröttsamt, tyvärr.