torsdag 30 januari 2014

All-American Murder

All-American Murder
All-American Murder
1991
Bolag: Filmkompaniet

  I hyrvideons barndom - innan de stora bolagen insåg att video var en potentiell marknad - kryllade det av svenska småbolag som livnärde sig på att köpa hem amerikanska tv-filmer och klä om dem till stora kassasuccéer som vi bara inte hade hört talas om.
  De här bolagen dog ut när Warner, Paramount, Columbia och de andra hoppade på tåget, men en del blev besynnerligt långlivade. Filmkompaniet klarade sig längst. Via några namnbyten gav de oss tv-filmer och (ofrivillig) indiefilm långt inpå 90-talet.
  Just i början av 90-talet gjorde de tv-film i massor, inte sällan baserat på en sann historia, en del av dem har jag redan sett och skrivit om här. Sedan hade de också ett finare sortiment. I teorin var det ett urval av handplockad indiefilm från USA. I praktiken blev de mest generalagenter för Rutger Hauers dalande karriär.
  All-American Murder var en film de lyfte fram. Vi kan väl säga så här:
  Om den värsta mat man vet är pizza och tacos så beställer man inte en tacopizza. Lika självklart vore det vara för mig att inte trycka in några thrillers från tidigt 90-talet i spelaren. Genren med lägst sannolikt att hitta något bra i, inspelat under de absolut tråkigaste filmåren.
  Oh well, den här filmen har jag fått rekommenderad några gånger av oberoende källor. Kan inte för mitt liv förstå varför! Man känner ganska fort att det är en film avsedd direkt för video. Det behöver inte vara en nackdel, men just de här åren alltså. Usch, den där kyliga, softade videokvalitén.
  Men låt gå för det om det skulle vara en extraordinärt spännande film. Nu är det verkligen inte det.
  Det är istället en blandning av några populära ingredienser från decennieskiftet 80-90-tal. Charlie Schlatter spelar Artie Logan, en vilsen ungdomskille som är sådär lite farlig och spännande, ungefär som Christan Slaters rollfigur i Heathers. Här har han en passion för pyromani och är allmänt tråkig/posig. Folk börjar bli oroliga när han uppvaktar skolans prinsessa, Tally Fuller. En kväll när de stämmer träff ser han Tally brinna till döds på en balkong. Naturligtvis får han skulden för det, och sedan går filmen ut på att han ska rentvå sig själv genom att hitta den riktiga mördaren. I hälarna har han coola/tradiga noir-polisen P.J. Decker (Christopher Walken). Ja, ni hör. Trött trött.
  När filmer känns meningslösa brukar jag försöka förstå lite hur man tänkt. Vad man haft för vision, som man kanske inte uppnått. Då kan det plötsligt bli lite rart att se. Här tror jag de siktat åt Twin Peaks, som var i ropet just då. Samtidigt som den unga rebellen var lite på tillbakagång. Även David Lynchs förkärlek för sneda kameravinklar, skeva karaktärer och dekadens finns här.
  Men genom videokamerafiltret blir det som ett Twin Peaks med Sunset Beach-skådisar, och ja, det blir väl just mest ett gulligt försök

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar