I'll Do Anything
1994
Bolag: Egmont
En hjärtlig komedi var ett tag sedan jag såg. Vänder mig till ett proffs på området, James L Brooks. Han har gjort några av mina favoriter i genren, Broadcast News och Ömhetsbevis. Tyvärr så finns det arm av den här genren som jag har väldigt svårt för, och här hade vi visst en sån film. Påtvingade föräldrar-komedier. Det var ju störigt nog även John Hughes andra genre, vet inte varför han höll på med den där skiten.
Jaja, Nick Nolte spelar Matt Hobbs, en struggling actor som saknar det där extra självförtroendet för att lyckas i en hårda filmbranschen. När han en dag står på randen till ett genombrott får han överta vårdnaden av sin sjuåriga dotter som han tappat kontakten med.
Och ni fattar grejen. Han är egocentrisk, hon är krävande men charmig. Tror ni de finner varandra?
Ja, den här filmen har ju i princip allt om väntas av en komedi om ett motvilligt föräldraskap. Inga roliga scener, vad jag minns. Däremot är filmen mer uthärdlig i delen som handlar om Matts väg i filmbranschen. Men det finns nåt lite självgott med skådisar som ska spela skådisar. Som om att det skulle vara en extra utmaning eller nåt. Här är det gott om metareferenser. Lite märkligt på något vis när man liksom rör sig i den vanliga filmbranschen, namedroppar riktiga skådisar, några flashar förbi i cameos dessutom, samtidigt som då Nick Nolte är den här Matt Hobbs. Kanske ska vara lite kul, jag vet inte, men blir mest konstigt.
Finns här då nåt som rör om lite i grytan? Nä, det skulle jag inte säga. En präktig men förvisso trevlig eftermiddagskomedi där Nick Nolte ska vara den ärliga kraften i en förljugen filmbransch. Tyvärr är han mest tråkig.
Jag såg själv denna nyligen när jag letade upp lite James L. Brooks-filmer jag inte hade sett. Nej, inget direkt nytt och inget måste här inte. Men jag skulle ändå vilja säga att den funkar trots allt. Det är en komedi, men har ändå tillräckligt mycket drama för att skapa lite känslor. Dessutom tyckte jag flickan var bättre än befarat och var nog den som var roligast.
SvaraRaderahttps://moviesnoir.blogspot.com/2022/11/ill-do-anything.html
Precis samma ingång där. James L Brooks är en favorit, men har inte så bra koll på honom efter 80-talet. Håller med om att flickan var bättre än väntat, och även själva rollen hade lite med twist än bara den vanliga kaxigheten.
SvaraRadera