Road House
1989
Bolag: Warner Home Video
Jag var inte speciellt förtjust i denna när jag såg den på inrådan av nån ungefär när den kom. Det var ju inte alls min typ av film med barer och slagsmål och grejer. Men kanske kan de 30 år som gått fått mig att inse nya kvalitéer i den här filmen?
Patrick Swayze spelar Dalton, en rebel without a cause som gjort sig känd som en ovanligt bra dörrvakt. Han blir headhuntad till en liten håla i Kansas och baren Double Deuce som han ska försöka få ordning på. Men i sitt arbete med det skapar han bara ovänner. Dels de bråkmakare som han styr bort och dels Brad Wesley (Ben Gazzara), stadens mäktiga man som gjort sig rik via maffiametoder och inte har mycket till övers för gottgörare som Dalton.
Mycket av min bild av den här filmen stämmer ju. Ser man en film en film utspelar sig i en bar får man väl skylla sig själv, men ändå suckar jag varje gång som bluesgitarren drar igång och man inser att det ska slåss igen. Däremot tycker jag den andra delen av filmen har något. Den lilla småstaden har något hopplöst, nästan lite Twin Peaksigt, över sig som går genom rutan. Sedan är ju Patrick Swayze härlig, det kommer man inte ifrån.
Men det som framför allt hänt med den här filmen på 30 år är ju att den blivit ett härligt tidsdokument. 1989. Fighting for Justice.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar