För Evigt Ung

För Evigt Ung
Listen To Me
1989
Bolag: Filmkompaniet

  Jag tänker nog att jag alltid vurmat för amerikanska highschoolfilmer, i synnerhet då från mitt eget 80-tal men även senare funkar. Men ju mer jag tänker på det så är min vurm ganska snäv. Om man tar bort alla tuttkomedier och rena partyfilmer blir inte mycket kvar av den totala kakan. Men visst, jag gillar pryda romcoms i highschoolmiljö.
  I andra ändan av spektrat finns den här filmen. Totalt fri från menlösa poolfester förvisso men även tyvärr tom på det mesta jag gillar med highschoolfilm.
  Här får vi följa Tucker (Kirk Cameron) som med stort självförtroende tar sig från fattig amerikansk landsbygd till att bli stipendiestudent i retorik. På college blir han en del av ett tajt gäng retoriker som har som mål att vinna nån retorikmatch i Washington. I kompisgänget finns förutom Tucker den präktiga Monica (Jami Gertz), handikappade Donna (Amanda Peterson) och skolans store playboy Garson McKellar (Tim Quill). Den sistnämnda är även son till senatorn och tyngs av höga förväntningar.
  Många fina 80-talsansikten där. Och en skaplig grund att stå på tycker jag. Kunde blivit en St Elmo's Fire för college. Problemet är bara att säkert 70% av filmens speltid utgörs av retorikdebatter, och är man inte intresserad av det blir det rejält gäspigt.
  Visst, det finns en fin känsla av studentliv. Det unga och odödliga. Men jag får liksom inte kemi med personerna. Ingen jag tycker om extra mycket eller bryr mig om nämnvärt. Man hinner liksom inte skapa sig den kemin när man får nöja sig med korta sociala scener mellan långa block av retorikmatcher.
  Då får man istället sitta och suga i sig av själva inramningen. Pastelligt 80-tal, pianoklink av David Foster och en och annan AOR-dänga i soundtracket.
  Man saknar sin John Hughes. Han hade kunnat blåsa magi i detta.