The Blob

The Blob
The Blob
1988
Bolag: TransWorld

  Mycket talar för att jag skulle ha sett den här filmen. En skräckfilm som kom precis i min allra mest aktiva videohyrarperiod. Men jag minns också rätt tydligt varför jag inte tilltalades av den. Tror det började redan med titeln, The Blob. Det låter skräckkomedi, det låter medveten kult. det låter Troma. Alla varningsklockor.
  Sedan var jag ju mer intresserad av skräckfilmer som inte var övernaturliga eller sci-fi-betonade.
  En kall vinterdag 30 år senare ändrar jag mig. Det händer ju att filmer jag undvikit i alla år överraskar, om inte annat så kan den ha fått en nostalgifilt kastad över sig (som The Gate som jag såg häromdagen).
  Utanför en amerikansk småstad landar en meteorit som lämnar efter sig en röd gegga som är nån slags livsform som slukar människor. Meg (Shawnee Smith) är på dejt när de hjälper en skadad äldre man till sjukhuset. Väl där dör han plötsligt och hans underkropp har oförklarligt trasats i småbitar. Det visar sig att geggan från meteoriten kan ta alla möjliga former och nu sprider sig över hela tiden staden genom avloppsystemet.
  Ja, jag vet, det låter som en kultfilm med glimt i ögat, men det finns väldigt lite synlig humor i den här filmen, vilket är jätteskönt. Visst, handlingen är väl i grunden lite fjantig kanske men det glömmer jag snabbt bort för den är faktiskt spännande nästan hela tiden. Vet inte när jag skrev eller kände så över en film senast. 
  Kanske är det mina skrala förhoppningar som spökar men jag blir nästan chockad över hur bra jag tycker den här filmen är. Det är så många bra pusselbitar. Själva staden (innan den blir attackerad) har lite behaglig Twin Peaks-känsla (som förstärks av Jack Nance i rollen som läkare, kanske). Specialeffekterna är enastående, speciellt om man tänker på att de är över 30 år gamla. Visst, scenerna med en jättelik slemmassa som sprider sig ut över stadens gator hade så klart sett bättre ut idag men de scenerna är få. Där gör man en smart grej egentligen, man inser sina tekniska begränsningar och koncentrerar sig på närbilder och chockeffekter som är betydligt mindre avslöjande än om man zoomar ut.
  The Blob är lite som en blandning av Hotet Från Underjorden och Cloverfield (kryddat med lite Twin Peaks). Istället för att vältra sig i maffiga effektscener låter man det okända spela huvudrollen.