Clownhouse
1988
Bolag: Nordic
Att göra lågbudgetfilm måste så klart vara ett gissel. Men ofta leder det ju till något positivt när man inte behöver förhålla sig till storbolagens alla regler och 20 exekutiva producenters önskemål. Just därför är b-film eller independent ofta lite mindre förutsägbart. I breda drag.
Det är därför för mig ett mysterium när filmer som uppenbarligen är lågbudget beter sig som om de vore fast i tvbolagens regelbok.
Casey, Geoffrey och Randy är tre tonårskillar som är ensamma hemma över helgen. Samtidigt kommer cirkusen till stan. Casey drömmer mardrömmar om clowner och de andra bröderna tar med honom till cirkusen för att pranka lite. Samtidigt rymmer tre dårar från närliggande mentalsjukhus och dödar cirkusens clowner för att själv ge sig ut på stadens gator i deras kläder.
I händerna på någon oberäknelig italienare hade detta så klart kunnat bli en febrig slasherfest med olustig cirkusmusik på billiga syntar. Nu vet jag ju inte hur mycket Biografbyrån har roffat åt sig av godbitarna här, men känslan är att detta är i relativt oklippt skick. Istället för specialeffekter får man se klassiker som skuggmord med blodsprut mot vägg och fötter som dödsrycker.
Nu låter det som att jag är ute efter att se blodiga mord, det har jag inget behov av. Men ur specialeffekter och brutala mord kommer en desperation som behövs i den här typen av filmer. Nu är det en rysare snarare än en skräckfilm. En rysare som lika väl hade kunnat vara dubbad till svenska på Disney+.
Och det är väl just som ungdomsrysare man får betrakta den här filmen. Även de allra mest slitna rysarklyschor blir ju läskiga för en 13-åring på sleepaway. Hade jag sett den i den åldern hade den nog varit en klassiker för mig idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar